måndag 29 juli 2013

Att hålla sig varm

Talesättet "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" är något jag aldrig riktigt kunnat hålla med om. Och allt för ofta blir talesättet motbevisat på lajv där man har liten eller ingen möjlighet att riktigt undfly regn. blåst och kyla. Något som verkligen kan förstöra humöret på ett lajv är att vara kall och blöt. Det kan dessutom leda till sjukdom, och då kan hela lajvupplevelsen gå förlorad om det vill sig riktigt illa. Nedan följer således lite tips om hur man håller värmen uppe och därför förhoppningsvis också humöret.

I lägret:
Att ha en eldplats eller en kamin är viktigt, speciellt om lajvet inte infaller under sommaren. Med en eld kan du laga mat, torka kläder och värma frusna händer och fötter.
Se dock till att ni har en torr plats att lägga veden, och att ni har gott om ved redan när lajvet börjar. Det räcker oftast med att lägga någon form av vattentåligt tyg över veden, eller om lajvet inte har så höga krav så kan man lägga först en presenning och sedan täcka den med ett mer inlajv-tyg.
Att ha bra tändvirke är också viktigt. Förutom tändstickor och tunnare vedträn (s.k. kaffeved) kan det vara bra att ha braständare och tändpapper för att göra processen enklare och snabbare då ni ska tända er brasa.
Tändpapper kan man enkelt göra hemma genom att smälta stearin och dränka bitar av toalettpapper i det. När det sedan stelnat tar man bort det överflödiga stearinet och sedan är det klart att använda.


Ett vattentätt tält är också viktigt om man inte bor i ett hus i byn. Om man är osäker på hur pass vattentätt tältet är så kan det vara bättre att ta det säkra före det osäkra. Beroende på hur tältet är utformat så kan man ibland lägga en presenning under tältduken då man ställer upp tältet, som en extra skyddande tältduk. En presenning som botten eller under den riktiga bottnen kan också göra underverk. Om ditt tält inte har en botten så kan man täcka presenningen med mattor, filtar, halm (vilket också suger åt sig fukt,men kan vara mer brandfarligt!) eller granris. Att gräva en ränna i stil med en vallgrav runt tältet kan också vara att rekommendera. Grästuvorna som grävs upp placeras med fördel mot tältdukens nederkant och på det sättet så har ni nu både en ränna och en jordvall som skyddar regn och blåst från att ta sig in i ert tält.
Att placera tältet under ett par träd i skogen kan skydda mot lätt regn, men om det kommer ett skyfall så lär den placeringen inte göra så mycket skillnad för hur blött tältet blir.


Dina kläder:
Ett mycket bra sätt att hålla sig varm är att ha flera lager kläder. Många tunna lager tenderar vara betydligt mycket varmare än ett enda tjockt lager, eftersom de binder luft omkring din kropp som värms upp av din kroppsvärme. Naturmaterial är det bästa för att köra lager-på-lager-tekniken, men det går oftast bra med annat så länge det inte är för lufttätt tyg.
Om dina lajvkläder täcker, så kan man dessutom ha lite offigare kläder under för att hålla värmen. Ett underställ är att rekommendera, och ett bra tips är att införskaffa ett nätlinne eller en nättröja att ha under kläderna. Massor av luft binds och du slipper således frysa.


Att täcka huvudet och axlarna är viktigt eftersom det är där den mesta av värmen från din kropp försvinner. En bra mössa och en struthätta/dokhätta med luva gör underverk. Det bästa vore också om ditt yttersta/översta plagg är bland dina mest vattentäta eftersom det hindrar dina andra lager och dig från att bli blöt. En mössa av skinn med en pälskant eller en hätta av ylle brukar göra susen.

En mantel eller en rock är bra att ha, och man kan dessutom använda den som en extra filt när man ska sova. Rekommenderat material är som sagt ylle eftersom det både är varmt och vattenavvisande. Värt att tänka på angående din mantel är hur långt ner du vill att den ska gå. En mantel som når ner till fotlederna kan vara mysigt och snyggt, men de tenderar att bli blöta och tunga nertill om det är dåligt väder på lajvet.

Fötterna är nästan lika viktiga att hålla varma som huvudet. Kalla tår är inte trevligt, så det är viktigt att försöka skaffa så ordentliga skor som möjligt. Vattentäta vinterfodrade kängor är givetvis det bästa för att hålla fötterna varma, men det är inte alltid så lätt att få tag i, och speciellt inte billigt. Heltäckande skor är då att rekommendera, gärna då i någon storlek större än din vanliga storlek eftersom fötterna gärna svullnar på lajv då man inte bara rör sig mer, utan är utsatt för mer fukt och/eller värme än vanligt.
Då har du dessutom utrymme nog för att ha raggsockor på dig i skorna, vilket värmer väldigt bra. Även här kan man ta tillvara på tekniken med flera lager och ha ett par vanliga bomullsstrumpor utanpå raggsockorna, för att binda luft och hindra dina sockor från att bli blöta.
Ett annat tips för att förhindra att dina strumpor blir blöta är att trä en tunn plastpåse över foten innan du stoppar in den i skon. Det gör foten varmare och torrare och även om det är svårt att tro, så kommer ingen höra om dina skor prasslar lite plastigt när du går.

Kläder, skor och tyg kan man impregnera på lite olika sätt. Det enklaste är att köpa impregneringsspray, som finns att köpa i skobutiker. Man kan också vaxa kläder med impregneringsvax, men det fungerar bäst på tätare tyger som inte fäller så mycket, så snarare linne och bomull än ylle och satin. Det kan också göra textilen mindre följsam och lite plastig att ta på även om det impregnerar bättre än sprayen.



Din övriga utrustning:
Om du väljer att sova off i en sovsäck så är det bra att investera i en ordentlig sovsäck som klarar åtminstone ett par minusgrader. Ett misstag som många gör är att sova med massor av kläder i sin sovsäck, för att hålla värmen. Det brukar istället resultera i att det blir kallare, eftersom sovsäckar oftast är utformade för att ta vara på din kroppsvärme och kläder hindrar den från att göra just det. Det är därför bättre att ha så lite kläder som möjligt när du sover i en sovsäck. Om du vill hålla dina kläder varma och torra så kan du lägga dem vid fötterna i din sovsäck så kommer de vara varma och mysiga att ta på sig på morgonen när du vaknat.

Om du sover inlajv kan det vara svårare att hålla dig varm. Det bästa i den situationen är att isolera från kyla underifrån. Ett liggunderlag kan man klä i tyg så det blir mer inajv, man kan sova på en matta eller, det absolut bästa, på fällar. Fällarna isolerar och värmer bra, men de kan vara dyra.
Att ha många filtar är bra, eftersom lager som sagt isolerar bra. Om man hittar en filt som är stor nog så kan man dessutom sy en inlajv sovsäck av den med ett par enkla sömmar.

Man kan dessutom köpa moderna värmepåsar och värmekuddar med kemiska ämnen inuti som inte kräver elektricitet eller att värmas i förväg. Det kan vara en bra investering och skönt att ha liggandes i en ficka för att värma frusna fingrar.

Övriga tips:
Se till att äta, dricka och sova ordentligt för att kroppen ska ha energi att hålla sig varm.

Det kan kännas lockande att sy kläder i fleecetyg inför lajv, men det är verkligen inte att rekommendera. Förutom att fleece är gjort av plast och oftast inte ens liknar naturmaterial så har det dessutom en mycket hög brandrisk. Det kan därför vara rentav farligt att sitta med en fleecemantel i närheten av en lägereld.

Placera dina tändstickor i en vattenfast behållare eller påse. Om asken eller stickorna blir blöta kommer det bli väldigt svårt att tända med dem.

Även om det kan vara lockande att placera ljus i huset eller i tältet så se till att det inte blir någon brandrisk. Värmeljus blir, som namnet skvallrar om, väldigt varma och de borde således inte placeras under någonting eller i en hylla. Ljusstakar borde sitta fast, vara täckta eller utformade så att om de skulle vältas så släcks ljuset omedelbart.
Vid jul finns så kallade "Änglavakter" att köpa, det är en liten pryl av metall som placeras på ljus som släcker ljuset då det brunnit ned långt nog.

tisdag 9 juli 2013

Skillnaden mellan att lajva dumt och att "dumlajva"

Ett begrepp som man ibland får höra inom lajvkretsar är begreppet "att dumlajva". Inte sällan hör man även "att lajva dumt" eller till och med "att lajva dåligt". I det här inlägget tänkte vi ta en titt på skillnaden mellan dessa tre, och även komma med lite tips om hur man ger sig själv och sina medspelare den bästa lajvupplevelsen.

Det första vi vill klargöra är att det finns inga medfött dåliga lajvare, utan bara mer eller mindre bra lajvare. Hur bra lajvare du är har dessutom ingenting med din erfarenhet att göra, det har ingenting med din utrustning eller din kunskap om historia att göra.

Att lajva dumt kan vara saker som att lajva själviskt på ett eller annat sätt eller att sätta din egen och andras hälsa på spel. Ett exempel, som tyvärr är ganska vanligt, är att om du av någon anledning inte kan slåss offlajv. Det kan vara för att du är gravid, nyopererad, sjuk eller skadad (eller för den delen bara verkligen, verkligen inte vill slåss).  Det är absolut ingenting fel med att inte vilja slåss, givetvis, utan problemet uppkommer först när du sedan går in i en roll som bär vapen. Många andra lajvare ser en väpnad roll som en invit till att bråka med dig, eftersom vapnet oftast sänder ut den signalen. Visst kan man gå ett helt lajv som en väpnad roll utan att slåss, men det är dumt att utmana ödet. Är det då inte bättre att spela en obeväpnad roll, där du inte är utsatt för samma risk att bli skadad?

Ett annat exempel på riktigt dumt lajvande är att inte följa regler och riktlinjer som arrangörerna har satt upp. På lajv där det finns stridssystem eller magi är det extra viktigt att inte fuska, eftersom reglerna finns där för att alla ska få en så bra spelupplevelse som möjligt och inte för att begränsa dig eller någon annan.

En bra lajvare är ofta en dumlajvare, tro det eller ej. En lajvare som dumlajvar brukar nämligen ge andra en bra upplevelse och öppnar upp till spel och möjligheter för andra deltagare och därigenom även sig själv.
Att dumlajva innebär att du spelar dumt. Ett exempel på dumlajv kan exempelvis vara att din karaktär kommit över en karta som leder till en skatt. Istället för att gömma undan kartan i ditt läger så kan du tappa den, sälja den eller för den delen spela att du super dig full på värdshuset och flaxa runt med kartan på ett skrytsamt sätt. På det sättet så har du nu, genom att spela "dumt", presenterat spelöppningar för andra spelare. De kan nu själva försöka att komma över kartan (eller för den delen samarbeta med dig för att komma åt skatten).

Ett annat exempel kan vara att du vill ha en privat konversation med en annan karaktär. Se då till att den inte är så privat. Istället för att gå djupt in i skogen eller runt bakom huset, ställ er istället vid husknuten eller bara en liten bit ifrån. På det sättet kan andra tjuvlyssna på er konversation och då kan man presentera spelöppningar där de pratar vidare om det de hört att du sagt, eller kanske konfronterar dig med den smaskiga informationen.

Dumlajvande är också bra att applicera på strider. Dumlajvande innebär i det fallet saker som att spela på ditt vapen och dess tyngd även om det innebär att du förlorar striden eller att din karaktär blir allvarligt skadad. Om alla lajvare i en utopisk värld kunde slåss inlajv utan ambitionen att vinna, utan att göra en snygg och realistisk strid, så skulle lajv där många bär vapen antagligen inte bara bli roligare för den beväpnade, utan även för de som ser på.

Genom att dumlajva öppnar du upp till spel mellan dig själv och andra som du annars kanske inte hade spelat mot. Du ger därför inte bara andra en bättre upplevelse, utan får en själv om de nappar på dina spelöppningar.

Så, för att sammanfatta.
Dumt lajvande är lajvande som försämrar upplevelsen antingen för sig eller för andra genom att tänka på sig själv och sin egen framgång snarare än sin egen och andras upplevelse av lajvet. Dumlajvande, däremot, är att spela på ett sätt som öppnar för spel med andra men som kanske inte innebär att allt alltid går precis som din karaktär hade hoppats. Dumt lajvande kanske är mer belönande för stunden, men bättre upplevelser och finare minnen kommer nästan garanterat uppkomma oftare genom dumlajvande. Både för dig själv, och för de du lajvar med.

En blir två!

Vi är nu för övrigt två skribenter på lajvarbloggen! Hurra!

tisdag 10 juli 2012

Var tog bloggen vägen?

Flera har hört av sig och frågat var bloggen tog vägen egentligen och varför det tar så långt tid mellan uppdateringarna. Svaret är att det som hände var livet.

Jag som i huvudsak skriver här har fått en son och många gånger tar han extremt mycket tid (vilket andra småbarnsföräldrar säkert känner till allt om). Nu har dock lajvsuget vaknat rejält, så jag skriver här för att motverka det när grodprinsen väl lyckas sova några timmar i sträck!

Väl mött och tack för att ni hört av er!
/Yvonne

Lägerskola: Eld

"Där det finns en eld finns det ett hem" - Ronja Rövardotter

Först skall vi gå igenom lite lagar och regler som gäller för att göra upp eld i naturen. Det är viktigt att man följer dem eftersom det varje år startas skogsbränder på grund av att personer har slarvat med lägereldar.

Först och främst måste du undersöka om det är eldningsförbud eller inte. Under riktigt torra perioder kan det vara förbjudet att elda ute i skogen. Fråga arrangörerna till lajvet du skall åka på om råd.

En lämplig plats
När man väljer en lämplig plats för en lägereld är det några saker man måste tänka på. Tänk exempelvis på att inte elda direkt på berghällar eller större stenblock eftersom de då kan spricka. Tänk också på att inte ha elden för nära träd, buskar eller nedhängande grenar. En eld är lägrets hjärta, men den kan också resultera i katastrof om man inte är försiktig.

Hur man bygger en enkel eldstad
När du har hittat en lämplig plats så börjar du med att gräva en grop. Längst ned i gropen måste du ha någonting som skyddar mot rotbrand, det vill säga att elden sprider sig under jorden och dödar träden omkring. Vanligt är att man har någonting av metall, såsom den nedre biten av en metalltunna, en gammal storgryta eller en mindre plåtbalja. Det går också bra att ha sand eller småsten, i värsta fall kan man ha en gammal metallbricka eller plåtbit och sedan klä sidorna med stenar ordentligt. Överlag är det bra med mycket sten i en eldstad eftersom de behåller värmen längre.
På kanterna av eldstaden skall du lägga upp en liten mur av stenar, både för skydd och för att de är bra att lägga exempelvis grillgaller på. Du måste se till att rensa bort mossa och gräs runt en fot kring eldstaden.
Ha även alltid en hink vatten i närheten av elden så att du snabbt kan släcka om det behövs!

Att göra upp eld
Att göra upp eld ute i naturen är inte alltid det lättaste och om det är dåligt väder så blir det ännu svårare. Tänk på att du får elda med kottar och nedfallna grenar, men du får inte bryta grenar själv eller använda vindfällen såvida du inte har markägarens tillstånd. Ha gärna med lite tidningspapper att ha i grunden för att få det hela att ta fart.
Steg för steg går det till så här:
Knöla ihop tidningspappret och lägg det i mitten. Ovanpå det lägger du så torrt ris du har lyckats hitta. Torra grenar som trillat ned från granar brukar vara exemplariska. Över det lägger du sedan mindre pinnar, också de så torra som möjligt och över dem i sin tur så placerar du lite större pinnar som kanske inte är lika torra. I början är det dock bra om de är så torra som möjligt och de får gärna ha lite lös bark som brinner bra.
Det hela skall vara utformat lite som en pyramid där pinnarna står lutade mot varandra. Tänk på att det behövs luft för att elden skall ta sig!
Sedan sätter du eld på pappret och väntar lite, blås eventuellt på elden så att den sprider sig bättre. Försök undvika tändare på lajv, utan ha i stället med dig tändstickor och ett plån i en lämplig, ganska vattentät ask som ser bra och medeltida ut.

Ett bra knep är att ha med sig stearinljus och gnida in lite fuktigare ved i stearin, då tar det sig lättare. Om det är väldigt blött och ingenting annat fungerar så kan man även ha lite tändvätska undangömt i sin offpackning. Tänk dock på att aldrig spruta direkt på eld med tändvätska och att vara diskret i ditt användande under lajv.

Tips!
Kottar är naturens grillkol!Torra kottar brinner väldigt bra och väldigt länge. Se till att samla på dig så mycket kottar som möjligt om du vill ha en bra matlagningseld.

Och som vanligt gäller det givetvis att i första hand kolla upp de regler som gäller för just det lajv du åker på!



fredag 2 september 2011

Lägerskola: Tält och vindskydd


Tält

Det finns många olika slags tält som fungerar på fantasylajv, tyvärr är de flesta av dem väldigt dyra både att köpa och att göra. Olika medeltids- och fantasylajv tillåter dessutom olika sorters tält. Det finns lajv som tillåter militärtält och lajv som inte gör det. På de flesta lajv med normalhöga utrustningskrav så går det dock bra med alla tält som inte är gjorda av för syntetiska material eller i för grälla färger. Här kommer några exempel:

Militärtält
Militärtält

Bra om man är en större grupp som skall åka på lite kallare lajv eftersom de ofta har en kamin så att man kan få upp en vettig temperatur i dem. En del lajv godkänner dem som sagt dock inte, så man får tänka sig för innan man köper ett. På många ställen går de att hyra, exempelvis scoutföreningar och liknande. Vill man göra dem lite festligare kan man hänga upp vimplar kring tältet, kanske med små applikationer eller broderier om man vill ha det extra fint.

Paviljong
Paviljong




Om man lyckas få tag på en bra paviljong så är de allsidiga och godkända på praktiskt taget alla fantasylajv.
Nackdelen med paviljonger är självklart att de kan bli lite kalla att bo i eftersom det inte är vanligt med kaminer i dem.
Det finns de som syr egna paviljonger, men det är ett projekt som jag bara råder de riktigt praktiskt lagda att ge sig in på!


Vikingatält
Vikingatält

Ett snyggt tält som dock kan vara lite opraktiskt att ta med sig på grund av de långa störar eller brädor som krävs för att kunna sätta upp det. Bra avrinning ifall det är ett regnigt lajv och i ungefär samma utformning som de mer klassiska tälten som var vanligast innan kupoltälten tog över friluftslivet.
Står ofta väldigt stadigt och tar upp mindre plats än ett stort militärtält eller en paviljong.


Vindskydd

För den som inte har stor tur eller mycket pengar att lägga ut så är vindskydd det bästa boendet på lajv. Det finns vindskydd i alla möjliga utformningar, men här kommer jag att ta upp mina två personliga favoriter.

Halvt vindskydd

Vad som behövs:
- Segelduk eller annat vattenavstötande tyg (finns i tygaffärer)
- Grova öljetter (finns på Clas Ohlsson)
- Snöre eller rep (helst naturfärgat och slitstarkt)
- En tjockare trästör och tre lite tunnare (finns i skogen)

Det här är det absolut enklaste vindskyddet.

Förarbete
Välj en bit som är en bit tyg längre än du själv (för att få plats med packning) och minst lika bred som utrymmet mellan dina armar när du sträcker ut dem åt sidorna.
Öljetter är metallringar som du slår fast på båda sidor om tyget för att få ett hållbart hål. Slå fast sådana längsmed alla kanter på tyget med lagom avstånd (det är lite en smaksak, jag brukar välja att ha dem med 20-30 cm mellanrum, men det blir egentligen bättre om man har dem lite närmare).



På plats
1. Leta reda på fyra trästörar som känns ganska hållbara och som inte är murkna. Dessa skall vara anpassade till segeldukens storlek.
2. Hitta två träd som står tillräckligt nära för att du skall kunna binda upp trästören mellan dem. Försök tänka på åt vilket håll som det troligast kommer blåsa och se till att det området bakom stören är någotsånär plant.
3. Knyt upp den tjockare stören mellan träden. Hur högt är en smaksak, men själv brukar jag knyta upp den i ungefärlig midjehöjd.
4. Lägg två av de lite tunnare störarna vilandes mot sidorna av den tjocka stören och knyt fast dem i både den och trädet. Ta sedan den sista stören och surra fast den längst ned på de vinklade störarna. Det skall nu se ut ungefär så här:

5. Knyt fast segelduken vid störarna. Se till att den är så spänd som det bara är möjligt. Klart!

Självklart kan man också ha med sig egna trästörar om man vill vara säker på att ha något man vet fungerar och håller, samt att man kan ha två spetsade störar som man kilar ned i marken i stället för träd. Eftersom man sover helt öppet så rekommenderar jag dock såväl nattmössa som myggolja!

Helt vindskydd

Vad som behövs
- Segelduk eller annat vattenavstötande tyg (finns i tygaffärer)
- Grova öljetter (finns på Clas Ohlsson)
- Snöre eller rep (helst naturfärgat och slitstarkt)
- Nio trästörar.

Förarbete
Samma som till det halva vindskyddet, fast tyget bör vara minst så brett. Mät efter hur högt du vill ha ditt vindskydd.

På plats
1. Först kommer du att behöva bygga en ställning med dina trästörar. Om du har gjort i ordning dem i förväg så slipper du mycket huvudvärk på plats. Ställningen skall se ut ungefär så här:

2. Sedan spänner du fast duken på ställningen. Klart! Som du ser så är det här väldigt nära ett vanligt tält och för den som är lite finurlig så kan man givetvis göra både ett bakstycke och en "dörr" på vindskyddet och på så sätt få ett enkelt och förhållandevis billigt lajvtält!

För den som åker på ett sommarlajv och känner sig riktigt "hardcore" så fungerar det självklart att helt enkelt lägga sig under en gran i stället.
Tänk dock på att oavsett om du sover under en gran eller i ett öppet vindskydd så är det bäst att du har sovutrustning som inte ser modern och "offig" ut!

fredag 29 juli 2011

Uppehåll

Som ni märkt så har Lajvarbloggen haft ett längre uppehåll, men nu är vi tillbaka!