Visar inlägg med etikett Material. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Material. Visa alla inlägg

måndag 29 juli 2013

Att hålla sig varm

Talesättet "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" är något jag aldrig riktigt kunnat hålla med om. Och allt för ofta blir talesättet motbevisat på lajv där man har liten eller ingen möjlighet att riktigt undfly regn. blåst och kyla. Något som verkligen kan förstöra humöret på ett lajv är att vara kall och blöt. Det kan dessutom leda till sjukdom, och då kan hela lajvupplevelsen gå förlorad om det vill sig riktigt illa. Nedan följer således lite tips om hur man håller värmen uppe och därför förhoppningsvis också humöret.

I lägret:
Att ha en eldplats eller en kamin är viktigt, speciellt om lajvet inte infaller under sommaren. Med en eld kan du laga mat, torka kläder och värma frusna händer och fötter.
Se dock till att ni har en torr plats att lägga veden, och att ni har gott om ved redan när lajvet börjar. Det räcker oftast med att lägga någon form av vattentåligt tyg över veden, eller om lajvet inte har så höga krav så kan man lägga först en presenning och sedan täcka den med ett mer inlajv-tyg.
Att ha bra tändvirke är också viktigt. Förutom tändstickor och tunnare vedträn (s.k. kaffeved) kan det vara bra att ha braständare och tändpapper för att göra processen enklare och snabbare då ni ska tända er brasa.
Tändpapper kan man enkelt göra hemma genom att smälta stearin och dränka bitar av toalettpapper i det. När det sedan stelnat tar man bort det överflödiga stearinet och sedan är det klart att använda.


Ett vattentätt tält är också viktigt om man inte bor i ett hus i byn. Om man är osäker på hur pass vattentätt tältet är så kan det vara bättre att ta det säkra före det osäkra. Beroende på hur tältet är utformat så kan man ibland lägga en presenning under tältduken då man ställer upp tältet, som en extra skyddande tältduk. En presenning som botten eller under den riktiga bottnen kan också göra underverk. Om ditt tält inte har en botten så kan man täcka presenningen med mattor, filtar, halm (vilket också suger åt sig fukt,men kan vara mer brandfarligt!) eller granris. Att gräva en ränna i stil med en vallgrav runt tältet kan också vara att rekommendera. Grästuvorna som grävs upp placeras med fördel mot tältdukens nederkant och på det sättet så har ni nu både en ränna och en jordvall som skyddar regn och blåst från att ta sig in i ert tält.
Att placera tältet under ett par träd i skogen kan skydda mot lätt regn, men om det kommer ett skyfall så lär den placeringen inte göra så mycket skillnad för hur blött tältet blir.


Dina kläder:
Ett mycket bra sätt att hålla sig varm är att ha flera lager kläder. Många tunna lager tenderar vara betydligt mycket varmare än ett enda tjockt lager, eftersom de binder luft omkring din kropp som värms upp av din kroppsvärme. Naturmaterial är det bästa för att köra lager-på-lager-tekniken, men det går oftast bra med annat så länge det inte är för lufttätt tyg.
Om dina lajvkläder täcker, så kan man dessutom ha lite offigare kläder under för att hålla värmen. Ett underställ är att rekommendera, och ett bra tips är att införskaffa ett nätlinne eller en nättröja att ha under kläderna. Massor av luft binds och du slipper således frysa.


Att täcka huvudet och axlarna är viktigt eftersom det är där den mesta av värmen från din kropp försvinner. En bra mössa och en struthätta/dokhätta med luva gör underverk. Det bästa vore också om ditt yttersta/översta plagg är bland dina mest vattentäta eftersom det hindrar dina andra lager och dig från att bli blöt. En mössa av skinn med en pälskant eller en hätta av ylle brukar göra susen.

En mantel eller en rock är bra att ha, och man kan dessutom använda den som en extra filt när man ska sova. Rekommenderat material är som sagt ylle eftersom det både är varmt och vattenavvisande. Värt att tänka på angående din mantel är hur långt ner du vill att den ska gå. En mantel som når ner till fotlederna kan vara mysigt och snyggt, men de tenderar att bli blöta och tunga nertill om det är dåligt väder på lajvet.

Fötterna är nästan lika viktiga att hålla varma som huvudet. Kalla tår är inte trevligt, så det är viktigt att försöka skaffa så ordentliga skor som möjligt. Vattentäta vinterfodrade kängor är givetvis det bästa för att hålla fötterna varma, men det är inte alltid så lätt att få tag i, och speciellt inte billigt. Heltäckande skor är då att rekommendera, gärna då i någon storlek större än din vanliga storlek eftersom fötterna gärna svullnar på lajv då man inte bara rör sig mer, utan är utsatt för mer fukt och/eller värme än vanligt.
Då har du dessutom utrymme nog för att ha raggsockor på dig i skorna, vilket värmer väldigt bra. Även här kan man ta tillvara på tekniken med flera lager och ha ett par vanliga bomullsstrumpor utanpå raggsockorna, för att binda luft och hindra dina sockor från att bli blöta.
Ett annat tips för att förhindra att dina strumpor blir blöta är att trä en tunn plastpåse över foten innan du stoppar in den i skon. Det gör foten varmare och torrare och även om det är svårt att tro, så kommer ingen höra om dina skor prasslar lite plastigt när du går.

Kläder, skor och tyg kan man impregnera på lite olika sätt. Det enklaste är att köpa impregneringsspray, som finns att köpa i skobutiker. Man kan också vaxa kläder med impregneringsvax, men det fungerar bäst på tätare tyger som inte fäller så mycket, så snarare linne och bomull än ylle och satin. Det kan också göra textilen mindre följsam och lite plastig att ta på även om det impregnerar bättre än sprayen.



Din övriga utrustning:
Om du väljer att sova off i en sovsäck så är det bra att investera i en ordentlig sovsäck som klarar åtminstone ett par minusgrader. Ett misstag som många gör är att sova med massor av kläder i sin sovsäck, för att hålla värmen. Det brukar istället resultera i att det blir kallare, eftersom sovsäckar oftast är utformade för att ta vara på din kroppsvärme och kläder hindrar den från att göra just det. Det är därför bättre att ha så lite kläder som möjligt när du sover i en sovsäck. Om du vill hålla dina kläder varma och torra så kan du lägga dem vid fötterna i din sovsäck så kommer de vara varma och mysiga att ta på sig på morgonen när du vaknat.

Om du sover inlajv kan det vara svårare att hålla dig varm. Det bästa i den situationen är att isolera från kyla underifrån. Ett liggunderlag kan man klä i tyg så det blir mer inajv, man kan sova på en matta eller, det absolut bästa, på fällar. Fällarna isolerar och värmer bra, men de kan vara dyra.
Att ha många filtar är bra, eftersom lager som sagt isolerar bra. Om man hittar en filt som är stor nog så kan man dessutom sy en inlajv sovsäck av den med ett par enkla sömmar.

Man kan dessutom köpa moderna värmepåsar och värmekuddar med kemiska ämnen inuti som inte kräver elektricitet eller att värmas i förväg. Det kan vara en bra investering och skönt att ha liggandes i en ficka för att värma frusna fingrar.

Övriga tips:
Se till att äta, dricka och sova ordentligt för att kroppen ska ha energi att hålla sig varm.

Det kan kännas lockande att sy kläder i fleecetyg inför lajv, men det är verkligen inte att rekommendera. Förutom att fleece är gjort av plast och oftast inte ens liknar naturmaterial så har det dessutom en mycket hög brandrisk. Det kan därför vara rentav farligt att sitta med en fleecemantel i närheten av en lägereld.

Placera dina tändstickor i en vattenfast behållare eller påse. Om asken eller stickorna blir blöta kommer det bli väldigt svårt att tända med dem.

Även om det kan vara lockande att placera ljus i huset eller i tältet så se till att det inte blir någon brandrisk. Värmeljus blir, som namnet skvallrar om, väldigt varma och de borde således inte placeras under någonting eller i en hylla. Ljusstakar borde sitta fast, vara täckta eller utformade så att om de skulle vältas så släcks ljuset omedelbart.
Vid jul finns så kallade "Änglavakter" att köpa, det är en liten pryl av metall som placeras på ljus som släcker ljuset då det brunnit ned långt nog.

tisdag 5 oktober 2010

Gästartikel: Läderhantverk

Gästskribent: Torbjörn Walberg
Jag heter Torbjörn Walberg, och har lajvat sedan 2004. Jag lajvar nästan alltid mänskliga soldatroller, men varierar mig från fallskärmsjägarlandsknekt till extremt tungrustad fotsoldat. Jag har gjort saker i läder sedan svarta katten började sälja billigt bukläder, och har gjort allt från bältesväskor och skosulor till bälten och svärdsskidor.

Detta är en grundläggande artikel som är till för dig som inte pysslat med läderhantverk tidigare, men ändå har någon erfarenhet av att tillverka saker. Den innehåller inga direkta ritningar, utan är snarare en enklare översikt över hur man sätter ihop bitar med varandra, och hur man tar hand om sakerna när de väl är klara.


Materialet

Det finns många definitioner på skinn och läder, men den vanligaste är att skinn är tunnare, medan läder är tjockare och hårdare.
Skinn kan man hitta på många ställen. Det enklaste är att köpa det i en läderaffär, men då kommer det kosta en hel del pengar. Har man bil kan man åka till garveriet som bereder skinnen och köpa dem billigare där. Om man varken har bil eller pengar kan man höra med sin lokala myrorna eller annan välgörenhetsloppis. Ibland får de skinnsoffor med små skador, vilket gör att de inte kan sälja dem, då de brukar skicka dem till tippen. Om man är lite snabb och frågar snällt brukar man få slakta soffan och plundra den på skinn innan den kastas. Sedan har man skinn för många stora projekt. I nödfall kan man även jaga billiga skinnjackor på loppis, men det är svårt att hitta billiga.
Det finns naturligtvis fler sätt att hitta billigt skinn. Kommentera gärna om du hittar ett annat bra sätt.

Läder är svårare att hitta. Billigaste jag känner till är att köpa bukläder från t ex Svarta katten, eller köpa från garveriet(de kräver ofta att man köper stora mängder). Bukläder är läder med ojämnare kvalitet, i formen av ojämna remsor. De fungerar utmärkt till lajvutrustning, så länge man inte vill göra något enormt utan att skarva.

Läder och skinn är ett naturmaterial, det innebär att det förändras med tiden. Vill man att ens lädersaker ska hålla länge måste man fetta in dem med något som hindrar dem från att torka och spricka. Man kan använda skokräm eller särskild lädersmorning (går att hitta hos skomakaren eller ridsportaffären), men det fungerar utmärkt med de flesta oljor(olivolja, rapsolja, mineralolja). Infettning gör också lädret mörkare i färgen. Man fettar in dem när man känner att det behövs, kanske en gång vartannat år.

Ett modernt otyg är fuskläder och fuskskinn. Det kan ibland vara svårt att se skillnad på fusk och äkta, så det bästa sättet att vara säker på är att elda på materialet. (Ta en liten provbit och inte hela stycket! Elda utomhus!)
Om det är läder kommer det brinna dåligt, och det svarta kolet som är kvar är torrt , sprött och faller sönder till ett pulver. Är det fusk kommer det smälta ihop, och bli små hårda kulor där du eldat.

Verktyg

När man syr och nitar i läder behöver man vissa verktyg. Antingen håller man sig till billigast möjliga, och får det lite besvärligare, eller om man planerar att hantverka mycket i framtiden så lägger man en del pengar på sina verktyg och spar tid och arbete istället. Här kommer en lista på verktyg, och ifall de är grundläggande eller underlättande.
Det som inte finns på Claes Ohlsson finns på antingen Slöjd-detaljer eller på särskilda läderaffärer.

  • Synål: Grundläggande om man vill sy.
  • Skärnål(Kallas ofta Lädernål och är trekantig): Underlättande. Bra om man ska sy saker i skinn, men kan skära av andra trådar om man är oförsiktig.
  • Lintråd: Grundläggande om man vill sy.
  • Vax(Vanligt bivax är utmärkt): Grundläggande om man vill sy. Får lintråden att trassla sig mindre, och hålla mycket bättre.
  • Syl: Grundläggande om man ska sy läder. Gör hål man kan sy i.
  • Håltång: Grundläggande. Både för nitning och om man vill göra snygga innerhörn när man skär ut saker.
  • Sax: Grundläggande. Att klippa skinn och sytråd med.
  • Utväxlad håltång: Underlättande. Gär det lättare att göra hål, bra när man ska göra många.
  • Brytbladskniv: Grundläggande. Att skära ut läderbitar, kapa tråd mm.
  • Lasknål: Grundläggande vid laskningsarbeten. En nål man skruvar på laskremmen.
  • Tång: Underlättande när man syr läder. Använd en utan räfflor så slipper du märken i nålen.
  • Kantjärn: Underlättande. Jämnar till kanter så de slits mindre och ser bättre ut.
  • Sporre: Underlättande. Gör att stygnen blir mycket jämnare. Det går att använda t ex en gaffel istället.

Metoder

Sömnad i läder:
Markera var på båda styckena du vill att stygnhålen skall sitta. Använd med fördel sporre eller gaffel. Använd sylen och gör hålen. Dra lintråden mot vaxet ett par gånger tills den känns styvare och sträv. Trä nålen. Gör ingen knut för att fästa, utan sy ett par stygn fram och tillbaka istället. En knut kommer nämligen nötas sönder med tiden när den gnuggas mot lädret. För att få sömmen hållbar använder man skomakarsöm, man syr upp-ner-upp-ner hela vägen, sedan vänder man och syr spegelvänt upp-ner-upp-ner.

Sömnad i skinn:
Antingen syr du som i tyg, eller som i läder. Det går oftast att använda symaskin om man är lat.

Nitning:
Antingen använder man rörnitar (kallas också dubbelnitar), vilket är enklast, eller så använder man solida nitar med brickor. I båda metoderna gör du hål längs med styckena du vill nita ihop, så tätt som du vill ha det. Sedan lägger du styckena över varandra och sätter i niten genom båda hålen. För rörnitar är det bara att lägga mot ett slätt, hårt metallunderlag och slå försiktigt med en hammare på niten. För solida nitar måste man ha en nitbricka på varje sida om lädret för att undvika att lädret töjer sig och sliter sig förbi nithuvudet. Sedan kapar man ner niten till 1-2 mm över brickan, och hamrar med en kulhammare tills man plattat ut niten över brickan.
Solida nitar håller mycket, mycket bättre, men de är lite besvärligare att använda.
Rörnitar är marginellt dyrare, och håller lite sämre, men är fruktansvärt enkla att använda.

Laskning:
Laskning innebär att man syr med en grövre lädertråd. Markera var du vill ha hålen på båda styckena. Gör dem ca 0.5-1,5 cm från varandra. Gör hålen något större än vad lasktråden är om du ska sy fram och tillbaka. Sy sedan ihop bitarna med någon snygg söm, korsstygn är populärt.
I änden kan man med fördel gör en knut. Det går även i slutet.

söndag 11 april 2010

Att färga tyg

Om man har ett tyg som känns alldeles för vitt, eller om man helt enkelt inte vill ha sitt tyg i naturvitt så kan man färga det. Det finns många olika sätt man kan färga tyg på.

Du kan köpa tygfärg i en vanlig matbutik i stil med ICA eller Konsum, läsa på förpackningen, följa instruktionerna och färga om dina kläder i tvättmaskinen. Det är ett enkelt sätt, men också lite dyrare. Om du vill färga om kläderna till exempelvis svart eller grått är det dock en utmärkt metod.
Tänk dock på att om du delar tvättstuga med andra så är det ofta förbjudet att färga tyg i tvättmaskinen.

Om du däremot vill vara lite finurlig och få mer naturliga färger så har jag två billiga tips för dig:

Brunt
Du behöver: Snabbkaffe, svart te, stor kastrull.

Gör så här: Köp billigaste sortens snabbkaffe och lite svart te med en doft du tycker om. Lägg tyget i en kastrull och fyll på med vatten så att det täcker tyget. Häll i överdrivna mängder med kaffe och te ovanpå. Häll på mer vatten om du tycker det behövs. Koka. Låt stå och svalna i några timmar. Efter det har du ett tyg som är brunt eller brunflammigt (beroende på vad det är för slags tyg) och som dessutom luktar gott. Passar perfekt för roller som bönder, rövare, tiggare eller andra lite fattigare roller.
Det bruna går inte heller bort i tvätten, utan sitter där det sitter!

Grönt
Du behöver: Björklöv, en stor kastrull

Gör så här: Samla in någon liter björklöv direkt från träden. Lägg tyget i en kastrull och fyll på med vatten så att det täcker tyget. Häll i löven. Häll på mer vatten om du tycker att det behövs. Koka. Låt stå och svalna i några timmar. Efteråt har du tyger med en ganska ljus och behaglig gröngul färg. Det gröna går inte bort i tvätten och sådan här färgning blir också sällan flammig.
Det blir mindre flammigt och starkare färg om du samlar in löven innan midsommar!

Om du känner dig pysslig så finns det en massa andra växter som du kan färga tyger med. Det finns böcker om växtfärgning på biblioteket och en del artiklar om man söker på google.

Den stora artikeln om tyg

Tyg till lajv är ett kapitel för sig och därför kommer det också behandlas därefter. Det som givetvis är absolut bäst är linne och ylle, men båda delarna är väldigt dyra. Om man sedan inte är så säker på att sy så kan det hela bli en ännu dyrare historia. Därför skall jag här berätta om lite alternativ.

I stället för linne - ta bomull
Tunna bomullstyger är sällan bra till lajv, men om de är ganska grova så fungerar de alldeles utmärkt. Grovt och billigt bomullstyg kan du bland annat köpa på IKEA för 19:-/m. Du kan också skaffa dig indiskt bomull. Det är ofta grovt till strukturen och finns bland annat i billiga stora överkast som också går att köpa på IKEA. För att skylta lite mer med just den affären som din lokala tyghandel så har de även simpla och väldigt billiga lakan i naturfärg som du kan sy skjortor, särkar och andra "lajvunderkläder" av.

I stället för ren ylle - ta filtar
Många filtar är blandningar mellan ylle och andra saker. Filtar kan du hitta på IKEA, på bäddvaruhus eller helt enkelt på vinden, eller på second hand-butiker.
Undvik mönster och undvik filtar av fleece-tyg. Dels för att de ser hemskt konstgjorda ut och dels för att de är mycket brandfarliga.
Du kan också köpa filttyg av olika slag på metervara i de flesta tygaffärer. Det är inte billigt, men det är heller inte lika dyrt som ylle.

I stället för sammet - ta velour
Velour är det där mjuka, ganska tunna och stretchiga tyget som många brukar kalla för sammet. Om du skall spela en rik roll så går det att göra många lyxiga saker med hjälp av velour. Det är få saker som blir snyggare än till exempel en väldigt vid mantel i krossad velour - eller plysch som det också kallas.
Du kan hitta velour på tygaffärer - ofta för en riktigt billig penning. De har också många gånger under åren haft bra erbjudanden på Jysk bäddlager där man kunnat köpa en rulle med ett antal meter velour för under hundralappen.
Tillägg: På lajv med lite högre utrustningskrav är det bättre att undvika velour och hitta andra alternativ, exempelvis bomullssammet.

Struktur och färg

När det gäller val av struktur och färg så beror det också mycket på vad för slags roll du skall spela. Här kommer några riktlinjer:

Fattig roll - grova tyger, inga starka färger, inga mönster.
Rik roll - finare tyger, gärna rött eller blått och gärna brokad.

Om du inte vet vad brokad är så kan du ta en titt på den här bilden:
Det här är en del av den klänning som min syster sydde när hon en gång skulle spela drottning. Det är fullt med gulddetaljer och fina tyger med brokadmönster. Själv skulle jag aldrig våga mig på att sy en sådan här klänning, men jag har sytt en långväst i brokad en gång och senare kanske jag lägger upp mönster för hur man lätt kan göra en sådan.

Om du hittar tyger som känns alldeles för vita så kan du alltid färga om dem, men mer om det i en annan artikel.